Ångestsyndrom


Ångestsyndrom är ett samlingsnamn på flera olika typer av psykiatriska störningar som din läkare kan diagnosera. Ångestsyndrom är relativtvanliga typer av störningar och innefattar ett flertal olika tillstånd:

Här läser du för att reda ut begreppen och få en klar bild över de olika symtomen som du kan ha och till exakt vilken sjukdom de är kopplade.

De olika formerna av ångestsyndrom kan delas in i sex huvud grupper:

  1. När du är onaturligt rädd för speciella djur (till exempel spindlar), platser eller händelser har du drabbats av specifik fobi.
  2. När du känner obehag och kanske också stark rädsla i och inför sociala situationer så har du drabbats av social fobi.
  3. Om du utför tvångshandlingar och har olika fixeringar så har du drabbats av Tvångssyndrom (OCD, Obsessive-Compulsive Disorder).
  4. När du lider av generell ångest under en lång tid så har du drabbats av Generaliserat ångestsyndrom (även generell ångeststörning, GAD, General Anxiety Disorder).
  5. Om du drabbas av plötsliga och omotiverade panikattacker och panikstörningar så har du drabbats av panikångest (ibland också kallat paniksyndrom).
  6. När du får panikattacker som följd av att du gått igenom någon form av trauma så har du drabbats av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD, Posttraumatic stress disorder).
Ångestsyndrom i Sverige.

Ångestsyndrom i Sverige.

6 snabba fakta om ångestsyndrom

  • Någon form av ångestsyndrom är en av de vanligaste typerna av psykiatrisk sjukdom i Sverige.
  • Nästan var femte man och kvinna drabbas någon gång i sitt liv av ångestsyndrom.
  • Cirka 7 procent lider av någon form av ångestsyndrom i Sverige.
  • Kvinnor drabbas i större utsträckning än män.
  • Viktiga faktorer som avgör om du drabbas är stress, barndomsupplevelser, ärftlighet.
  • Du kan drabbas av flera olika typer av ångestsyndrom samtidigt.

Hur du blir korrekt diagnoserad

Har du drabbat av någon form av ångestsyndrom så är det viktigt att du får behandling. Blir din sjukdom obehandlad så ökar din risk för andra följd sjukdomar. Risken för att du också hamnar i en depression är till exempel mycket hög.


Genom att sätta sig in i din tidigare sjukdomshistorik kan din läkare ge dig en säkrare diagnos. Din läkare behöver också oftast träffa och prata med dig för att få en tydlig bild över vilka symtom som du har. I vissa fall vill din läkare också att du ska lämna ett blodprov. Ett blodprov kan i vissa fall hjälpa din läkare att ställa din rätta diagnosen.

Kanske har du redan läst så mycket information om dina symtom att du redan har gissat dig till vilken sjukdom du har innan du får träffa din läkare. Det är inte helt ovanligt att patienter ställer rätt diagnos på sig själva men ibland blir det fel och därför är det till din fördel om du också ser till att träffa en läkare som har tidigare erfarenhet av patienter med psykiatriska problem.

Ångestsyndrom – hur du kan behandlas och få ett drägligt liv

När du har drabbats av någon form av ångestsyndrom så finns det ett par olika behandlings alternativ för dig.

Du kan behandlas med speciella typer av läkemedel, det finns flera olika mediciner som kan hjälpa dig och som fungerar på något olika sätt. De kan alla på olika sätt bidra till att hjälpa dig till ett bättre liv.

Du kan också behandlas med någon form av psykoterapi. Ofta så rekommenderas att du behandlas med en gren av psykoterapi som kallas för kognitiv beteendeterapi. Kognitiv beteendeterapi benämns allmänt för KBT.

Antidepressiva läkemedel är de vanligaste typerna av läkemedel som används när du har drabbas av ångestsyndrom. Antidepressiva läkemedel är receptbelagda vilket innebär att du måste få dem utskrivna av din läkare, du kan alltså inte själv köpa dem för att behandla dig själv på egen hand.

De flesta antidepressiva preparat påverkar viktiga kemiska ämnen i din kropp och i din hjärna. Ett vanligt läkemedel för att behandla ångest är venlafaxin. Venlafaxin är ett så kallat SNRI-läkemedel, läs mer om hur venlafaxin fungerar och kan bota ditt ångestsyndrom.